Just do it
Har ni tänkt på hur mycket önödigt tjafs som man orsakar, om inte varje dag så iallafall varannan. Mamma ber mig gå ut med komposten, jag tänker på hur mycket kaffesump, ruttna äpplen och sur yoghurt som finns i den där hinken. Efter en massa tjafs om att det minsan inte var jag som bestämde att vi skulle sopsortera och att jag inte vill ta komposten så står jag där, trots allt. Barfota bland myror, omsvärmad av bananflugor, med en stinkade doft i näsan och synen av tusentals små vita larver som kryllar i komposttunnan. Trots att det fortfarande kryper i mig när jag är tillbaka inne i huset, att jag fortfarande förbannar mig över sopsorteringen så har tjafset varit onödigt och förstört stämning. Det blev inte mindre tömd komposthink för att jag tjurade över det. Det är inte mamma som bestämmer om sopsoreting.
Det är staten.
