Safaricom

Idag kan safari stå för både en införskaffad mobiltelefon för 190 kr (sug på den ni!) men kontantkortet "Safaricom" och en hejdlöst varm dag med otroliga upplevelser på savannen.





Till en början var det händer, kroppar, kameror och huvuden överallt så fort en giraff eller zebra dock upp på savannen. I slutet av resan var frasen "åhh Kolla!!.. nehe, det var bara en zebra" ständigt återkommande, pinsamt vad fort man blir bortskämd.

 


Vi stannade för lunch mitt i bushen. Spännande med tanke på att alla vilda djur var så nära.
Någon var visst väldigt ball i en passande out-fit! ;) Du ser mamma, ett plagg för varje tillfälle, du hade så rätt! (som vanligt)

Stannade på en utkiksplats där man såg ut över hela savannen.
Askerlund och  Andersson


Dagens lärdommar:
1.

Elandantilopen, väldens största antilop. Med sina 900 kg är den ju I klass med våran BMW där hemma!

2.

1989, fanns det väldigt mycket tjuvskyttar i Kenya. För att bevisa att det inte var okej så beslag tog man 12 ton eifelben från tjuvskyttar och eldade det på den här platsen. Det är en ganska stor grej eftersom man kunde ha tjänat väldigt mycket pengar på dem annars, men man menade att i längden skulle man tjäna mer på den gest att bränna benen. Askan i mitten är från alla dessa eifelben. 

3. "A sante sana" = Tack.

A sante sana å hej!





Sweat and wet

Aktivitetsdag idag och "The Elephants" var taggade! Det var fem olika stationer varav den sista var både skitig och blöt, det hela slutade med 50 internatelever, både skitiga, dyngsura och med T-shirtarna slickade runt kroppen som slängde sig i poolen. Imorgon ska vi på safari i en nationalpark, Melker är taggad till tusen och talar hela tiden om att det är till Simba vi ska :) Vi har det både bra och mysigt här nere, Risbergska står för musiken och stämmningen om kvällarna, talas lite om allsång nu ikväll.

Vad finns mer att meddela måntro, fick våra första soltimmar idag, tro inget om någon mörkare brun färg men det känns ju bra att iallafall få lite afrikakänsla. I November/December då det blir som varmast säger jag kanske inte samma sak länge. Men just nu njuter alla av solen!

Hoppas Nora har riktigt skoj på marken, trots att alla verkar måttligt taggade.. kom igen nu, det är ju vi 90 som gör stan! ;)
<3

Passar på att lägga in ett par bilder på mitt rum.


Tog med mig gardinerna för att matcha lakanen med! Och självfallet är Findus med för att hålla ställningarna! (För att ersätta en viss mr. när man längtar hem och saknar som mest)








I Emmas rum som ligger vägg i vägg!


Puss och kärlek!

Pics it is!

Här kommer lite bilder över internatet och mitt rum.



Kan kanske börja med att läska med poolerna vi har. Huset i bakgrunden är ett av husen där elevrummen finns, det tillhör internatet.



Vrider man blicken aningen till vänster ser det ut såhär. Det är matsalen och övervåningen är sällskapsrum där jag för tillfället sitter tillsammans med en hel hög andra nördar som alla mailar, bloggar och chattar.





Elevrummen. Utsidorna är ju jättafina med murgröna på!
Både jag, Emma, Lovisa och Sara Andersson bor i det längst bort, det är gamla lärarrum och faktiskt både större och finare än de "vanliga". Plus på det!



"Korridorerna" på Internatet. Mycket mysigt med växter och gröda :)
Kan tänka mig att det kommer kännas väldigt exotiskt när värmen kommer senare. (hoppas snaaaart!!)

Nu hinns det inte med mer. Projektarbetslektion om 10 min. Rummet får ni se en annan gång.
Hoppas allt ät bra hemma i Sverige. <3

Jag saknar er.


Torsdag idag

Idag hade vi vår första lektion, svenska B för att vara exakt. Vi får vara i en liten mobbad grupp för alla de som har haft skolor som läser kurser parallellt, saker och ting ska lösas, läsas och pusslas ihop. Kom nyss hem från Junkshens Nakkomat, ett köpcenter där vi köper det nödvändigaste. Vi fikade på Java, köpte upp oss på melon och Emma laddade med kex och bananchips. Knäckebröd letar vi fortfarande efter, får se när den lyckan når oss men jag börjar verkligen tro att det ligger ett beroende som grund till suget efter havre! Kanske är det en influens av all den havrekli jag snodde av hästarna och stoppade i mig som liten.


På Lördag är det aktivitetsdag tillsammans med den Holländska skolan, det finns nämligen ungar ända från barnsben som springer runt här, varav en del av dem är från Holland. Lagledare behövdes och gissa vem som var först till kvarn? ;) Elevråd behövs tydligen också så småningom... får väl se om jag åker dit på det med.

Nu är i alla fall "team Elephants" med mig i spetsen redo för en tuff kamp på Lördag eftermiddag!


Dagens lärdom:

"Jambo" = "Hej"

" Mo sori" = Jag mår bra 


Over and Out!


Jag lever

Så, nu ska jag ta mig i kragen och berätta lite om resan hit. Ett par bilder ska väl också få plats då bilddagboken tar typ en kvart (!) innan man får upp en bild. Jobbar på det, nätet fungerar inte överallt här så man får leta efter de bästa platserna!

Resan
Gick bra, verkligen! Jag är imponerad då allting klaffade och jag kände mig som pappa i den "rajsleaderroll" jag fick ta på mig ;) Heathroad gick som en dans all packning fanns på plats när vi kom till nairobi. Natten på planet var dock en mardröm, ni som känner mig kan föreställa er, det var mörkt, meningen var sömn, jag ville hem och resultatet var allt annat än utvilad. Lovisa tar nog dock priset av trötthet, hon skakade igår eftermiddag. Men nu, andra dagen känns det helt okej. Med en dag i taget och positiva tankar. Än är det för tidigt för att uttrycka sig med några större åsikter.

Skolan
Jättefin, dock skulle det bli lite stängre med regler och dylikt med tiden, eftersom jag inte tycker speciellt mycket om att tvingas göra saker och ting får vi väl se vad jag tycker om den saken, känns inte som om valmöjligheterna är de största.

Folket
Mycket trevligt. Majoriteten är oss Örebroare och 08or (varav en från Danderyds gymnasium, haha) vidare Skåniingar, uppsalare och ett par stycken Göteborgare. 50 gymnasieelever.

Vädret
Minus där måste erkännas, när vi landade i Nairobi igår morse var det 14 grader, men det är "vinter" här nu och värmen kommer i September.Oktober. Mitt på dagen är det dock varmare och vi glider i linne.

Poolen
Änsålänge iskall!!  (kom tillbaka i september)



I Livet

Hallå hallå! Kan ju börja med att tala om att Sverige är inte det enda land där man trånar efter solen, när vi kom hit det bara 14 grader.

Men vi är framme och allt har gått bra.
Måste ner och käka lunch nu, vi ligger 2 timmar före er.

Bilder och mer blogg kommer!

Mamma får en extra kram <3


Travelfever!

Herregud, det är kvällen innan avresa och magen känns redigt nervig. Känns inte som om jag kommer få en blunds sömn inatt. Dagen har ägnats åt diverse "hejdå" som jag förtvivlat förändrar till en massa "vi ses snart"!
Packningen är näst intill klar, och golvet syns i mitt rum igen. Mitt rum som imorgon kan vara sista gången jag ser, säljer vi huset är det någons annans  till jul. Fruktansvärt konstigt att tänka så.



"Var rädd om dig" är det alla säger, det värmer och känns bra i kroppen. Dessutom känns det som om jag fakiskt kommer att vara försiktig och inte riskera några skrämmande äventyr. Som mormor alltid sa, "Du är en så förståndig flicka Sara" -känns som om de orden stämmer, jag är klok och förståndig.

Mamma, Kristofer, Evylyn, Emelie, Mormor i himlen och alla ni andra - jag ska vara försiktig.
 
Ni har mitt ord
Och all min kärlek

Student 2009

                    

Jag tog med mig Kristofer till Örebro för att överraska mes bio och gott käk tillsammans med mina favoriter. När vi var inne på en affär full med underbara klänningar kunde vi inte låta bli att låtsas, fantisera och njuta i några minuter.

How to do påtning

Fritids igen ett par dagar denna vecka, Sara, jag och Oskar har häcken full med att leka, busa, spela och rita. På det ska lunch och mellis in också. Ungar tar på krafterna. Påtning var eftermiddagens stora mysterium, när jag var liten var jag mästare på att trä trådar runt mina fingrar, skolan hade ju tom, världsrekordet i slutet av 1900-talet (akta att det låter som om jag vore bra mycket äldre ämn jag är!)

Är det någon som minns, Evylyn?

Min bebis!


Yes äntligen!
Beställde denna snygging i måndags, kan vara bra med en riktig kamera i Nairobi tänkte jag och idag när jag var på posten för att skicka iväg min helt oanvändbara mobiltelefon så hade kameran kommit oxå!

Gissa vem som blev glad, min dag är gjord!
Ni kan nu vänta er en del foton här ;) (måste bara komma underfunn med hur den funkar först..)

Slingat vare här!

Cooling sov här inatt.  Igårkväll var det högläsning i Harry Potter vi ägnade oss åt, jag låg som ett litet barn och lyssnade med förväntan på vad Harrys nästa bravader skulle bli! Imorse var det tungt att ta sig upp, i arla morgonstund, var det slingdax! Med slinghätta och blekfärg i högsta hugg gick jag loss i Ewes hår. Hon ville ha tunna slingor som inte syntes alltför märkbart, resultatet blev okej tror jag.. hoppas jag!

Slevande på Glassen idag med, men dagen i ära jobbar både jag, Ewe och Emelie, samtidigt! :D Till råga på allt regnar det och jag anar en slö dag med en alldeles perfekt dos av skitsnack! :)


Mod kallas det

Okej, here's the truth
Om 20 dagar, talade med Emma idag och ja, hon sa 20 dagar!,  åker vi till Kenya i fyra månader.
Sanningen är den att jag är livrädd, fullkomligt skräckslagen.

Många gånger bryter jag ihop, vandrar mellan panik och förväntan. Jag är mycket väl medveten om att jag kommer hinna känna glädje och sorg. Jag kommer ångra mig, längta hem, uppleva saker jag aldrig annars varit med om och skratta mig lycklig över att jag vågade gå på det där planet. För i den stunden... det är den jag är mest rädd för. Tror jag. Eller de kvällar jag kommer längta hem, vara ledsen och inbillad magsjuk.

Jag håller tankarna på när jag kommer hem, för det gör jag faktiskt, det är ingen flytt, det är 16 veckor.  Och när jag kommer hem kommer jag hem till allt som är som ingenting varit tidigare. Jag håller mina tankar på min bästa väns nya hus, min egen nya lägenhet som vi kommer trängas fem pers i under 2 månader, den pojkvän och idol som jag tycker så mycket om. Hans rum och varma säng som kommer bli min tillflykt när familjen blir för familjär.
På vår, 19 år och min sista termin i skolan.
Det är ett bra år som ligger framför mina fötter, men faktum kvarstår,

Jag är livrädd, fullkomligt skräckslagen!

RSS 2.0